The good and the bad times,

we've been through them all

You make me rise when I fall

Måste klippa mig snart, men prioriterar som vanligt annat före. Typ en ny vinterjacka. Har inte haft någon de senaste fyra åren. Eller, jo, med de har inte varit mina. Niklas gamla jacka från han gick FP på gymnasiet, Jounis tjocka dunjacka när jag väntade Tilda och en höstfodrad arbetsjacka (som i och för sig är min). Det är dags för en egen, civil, jacka!

Men, som sagt, håret... Det är just nu så slitet att det är en kronisk tova (läs boll eller skatbo om ni vill) bak i nacken. Dessutom blir det fett på strax över ett dygn. Ibland strax under ett dygn... Inga produkter hjälper heller, så klippning, ja, tack!

Jag vet ju en sak jag vill ha i julklapp. Fast min julklapp från Nicke är ju klar redan. Jag beställde den själv.

I övrigt? Jo, Niklas kom hem idag, ska ha sin 11 timmars dygnsvila och strax efter 23 ikväll far han uppöver igen. Kul. Blir ju lite $ i alla fall = bra. Nästa månad blir inte rolig ekonomiskt... Julklappar till barnen. Nåja Tycho är ju något billigare än sin syster. Önskelistor kommer nedan:

TYCHO:

Kläder.

Pengar.

Åklastbil från Scania. (Mamma & pappa köper den.)

Bilar, lastbilar, traktorer och grävare i plast.

TILDA:

Alla sorters hästar är välkomna. Både levande och i plast... (Gärna icke den förstnämnda!)

Brabrie. (Barbie.)

Docka helt i plast. (Alltså en som kan bada.)

Musikinstrument gitarr. (INTE trummor!!!!!)

Duplo.

Byxor. (Stl 104.)

Spel.

Pyssel.

CD-spelare.

Tror jag fick med det mesta. Annars kan jag fylla på den sen om Tilda skulle säga att hon önskar sig något mer. Men så fyller hon ju år också, så pengarna måste ju räcka dit också. 4-års kalas i januari!!! Förhoppningsvis i ett hus!

Ska kolla på hus i Ljusne på onsdag. Vet inte, jag vågar inte hoppas på något sen sist. Det känns inte heller rätt nu. Men ju mer jag kollar på bilderna, ju mer gillar jag huset. Kanske kommer det att kännas helt okej när vi har kollat på det. Eller så känns det helt fel. Längtar i alla fall tills det är dags att kolla på det!

(Håll alla tummar ni kan på onsdag.)

Du kan sudda ut din självbelåtna min
Ja du kan packa din väska nu och dra
Jag antar att allting har en gräns
Du klev över min idag

Så du vet hur jag fungerar
Du ser igenom allt jag gör
Men jag är inte särskilt imponerad
Den jag är det står jag för

Du, du, du - du känner inte mig
Nej, du, du, du - du känner inte mig
Nej, nej, nej

Så vad var det du fastnade för
Det här du kallar kärlekt vad är det
Hade aldrig sett din variant förut
Och jag vill nog aldrig se den mer

Jag vet jag kanske är besvärlig
Jag kanske inte riktigt passar in
En något ovanlig livstil
Men den är åtminstone min

Du, du, du - du känner inte mig
Nej, du, du, du - du känner inte mig
Nej, nej, nej

Jag hör dig prata om hur jag är
Och vad jag borde ändra på
Men om du skulle lyssna en sekund
Vet du vad du skulle höra då

Du, du, du - du känner inte mig
Nej, du, du, du - du känner inte mig
Nej, nej, nej

Bild 1: Tilda på BVC.

Bild 2: Tycho påklädd.

Bild 3: Niklas har vaknat i soffan.

Bild 4: Vabis på prommis.

Bild 5: Tycho i Kevins Bumbo.

Bild 6: Tilda har skrivit 'pappa'.

Bild 7: Jag.

Bild 8: På ridskolan och kollar på hästar.

Bild 9: Tilda överklycklig på ridskolan.

Har suttit och funderat hela dagen. Saknar att köra långtrailern. Var lite knölig att backa med där det var trångt, men det var en upplevelse det med. Lyfta axlar och ha sig. Var nog det roligaste jag kört hittills.

Och så har jag en go låttext jag vill dela med mig av;

Mr. Torture sells pain
To the housewives in Spain
He knows just what they crave
Mr. Torture
If you're feeling alone
Then just pick up your phone
Dial revenge dial alone
Mr. Torture
Mr. Torture sells pain

Handcuffed, bound, chained, and blinded
Body, soul, and mind ignited
Every sense is torn and ripped apart
He's been banned in twenty countries
Though he does it for money
He gets pleasure from hearing you scream

Och ett annat låttips; min flisbilslåt: Edguy - Rise of the morning glory. =   

Spelades friskt i TDL280.

Världens bästa 470!
  

Eftersom jag blev anklagad för att inte ha någon erfarenhet inom transoprtyrket kan jag inte göra annat än att hänvisa till mitt förflutna. Att jag inte fick ta CE när jag gick gymnasiet var anledningen till att jag fick börja med det 2010 på YA. Att livet råkade komma emellan 2006 och 2010 är ju en anledning att jag inte tog korten tidigare.

2003 eller 2004 var första gången jag arbetade med lastbilar via Arizona Chemical. Både inrikes transporter och internationell trafik. Där träffade jag Niklas första gången när han körde tankbil åt Josef Lindbergs. SNYGGING!

2005 var nog först jag kom i kontakt med bärgningsyrket. Något som kräver kundservice, logiskt tänkande, styrka och tekniskt kunnande framför barnlek alla gånger.

2006 hittade jag in i flisbilsvärlden tack vare Niklas. Med Micke Källströms hjälp fick jag praktik och jag tror jag spenderade varje dag i ett och ett halvt år i hytten. Fick jäkligt mycket insyn i arbetslivet. Det är inte en dans på rosor. Vad fasiken var man inte med om!? Men en sak är då säker - ingenting var en barnlek! Aldrig har åkeriet och dess anställda för en sekund varit fjorton år!

Förutom flisbil var jag även ut med Cosmos med trailerdragare och bärgare mellan 2006 och 2007.

När Tilda föddes 2008 blev det färre chanser att följa med, men mamma hjälpte mig så gott hon kunde. Följde jag inte med Niklas så var jag ute och åkte med andra. Ronnie på Bränds nattskift och Cosmos när han körde bärgare och åt Leif Säll.

2009 var jag med i Uppman-svängen, jag var ner till Skåne och fick uppleva lotsvärlden. Flisbil åt Säll, spriderläggning åt Källström efter flisbilen blev flakväxlare. Mjölkbil ut på gårdar med Wirre.

2010 arbetade jag i kassa. Mitt första år på länge utan lastbilar. Trodde jag, ja... Hakade på Niklas är han körde extra åt Inafrakt. Och kunde hänga på lite mer när han blev anställd på flisbilen. Fick även chansen att börja med CE-kortet på Yrkesakademin. Åkte med Niklas på fjärrkörningar när jag kunde.

I januari 2011 fick jag C kortet efter uppkörning med Jan-Gunnar och tre månader efter fick jag även E-kortet efter uppkörning med samma man.

Från och med att jag tog kortet tills dess att jag födde min son, var jag ute på vägen. Körde åt Josef Lindberg på praktiken och körde även flisbil en sväng.

6:e juni 2011 föddes min son och efter detta har möjligheterna till att köra minskat drastiskt. Men jag kör när jag får chansen.

Nu har livet kommit ivägen igen, men den första februari 2012 tar jag en paus i min föräldrapenning för att kunna jobba istället. Och därifrån kan jag jobba hur som helst, hur jag vill, vart jag vill. Att jag är oerfaren att köra kan jag väl hålla med om, men det är ju det jag vill ändra på. Så läge jag ser positivt framåt hoppas jag att någon annan också gör det och tror på mig.

Så ser mitt liv ut innan idag. Så, varsågod att fortsätta anklaga mig för att inte ha någon erfarenhet av transportyrket... Även om jag inte har kört själv i många år, har jag varit med och observerat vad yrket egentligen är och vad det betyder. Yrket är ett serviceyrke där kunden är den viktigaste. Åkeriet har allt att vinna på ett gott rykte och skötsamma chaufförer.

Ett negativt rykte sprids tolv gånger fortare än ett positivt! Tyvärr. Och alltså, behandlar man sitt arbete som en lek kommer företaget att betraktas därefter... Antar att du själv har några oseriösa företag i huvudet just nu. Transportyrken eller inte...