Ja, det blev jul ändå, mot alla odds. Gäller att vakna tidigt imorgon, annars är väl risken stor att det ligger julklappspapper över hela vardagsrumsgolvet och alla klappar är öppnade. Även de som inte är Tildas.

Det är dags för den årliga svordomskampen imorgon också. Den som svär högst och värst vinner striden om julstöket. Typ. Så är det inte bara hos oss, utan hos mamma och säkert även i resterande delar av Svea Rike. Julstressen är som värst imorgon. Fast jag fattar inte varför. Kanske för att jag är som farmor, tar det lugnt. Varför ska man stressa, liksom? Å andra sidan kan jag stressa som min mor när det gäller barnen. Få på kläder och komma iväg till dagis i tid. MEN det är trots allt mitt eget fel också, att jag inte klivit upp i tid...

Från en sak till en annan; hur mysigt är det inte när hunden ligger i sin bädd och snarkar så djupt att det börjar lukta sovande hund i hela rummet? Och sovande hund är den hund som luktar godast. I alla fall luktar min sovande hund gott.

Imorgon får jag träffa Nitro igen. Gud, lillmattes hjärta, du har skrämt halvt ihjäl oss! Åtta tänder är saknade. Det blev resultatet av att man lämnade in en löptik på hunddagis och hade hanhundarna tilsammans. En olycka som inte borde ha hänt, som hade kunnat förebyggts. Idag opererades han i Gävle och nu, som tidigare nämnt, saknar han alltså åtta tänder till följd av detta.

Jag vet inte riktigt vad som är mest irriterande, att en människa med diverse hunderfarenhet gör såhär, eller att Nitro är ett CERT ifrån titeln SEUCH, alltså utställningschampion. Hurvida det blir med hans fortsatta karriär är ovisst.

Jag har bölat som en liten gris, för den här hunden är så speciell. Han är ett fantastiskt exempel av rasen och vårat lilla hjärtegull. Han har redan varit med om så mycket i sitt liv, då han är omplacerad hos mamma. Han förtjänar inte det här!

Nu blir det läggdags, upp tidigt imorgon. 14:00 ska man vara och snylta mat hos mamma. Hehe!

GODNATT

och

GOD JUL!