Var ut på en svettig promenad med Vabis nu ikväll. Det var så skönt. Värmde upp i lagomt tempo tills vi gått förbi Tempo i Vågbro (baksidan). Då ökade vi i takt med musiken i mina öron och lagomt när vi kom fram till backen förbi Stenbacken så blev det Metallicas "Frantic". Jippi, precis den man vill gå i takt till i en uppförsbacke. Fokuserade så mycket på låten i backen så jag höll på att missade huggormen. Det gjorde inte Vabis. Tvärnit. Måste sett hemskt roligt ut. En hund på under tio kilo får tvärstopp på matte så armen håller på att lossna från kroppen. Självklart blev en cyklist vittne till scenen. Skönt att jag kunde skylla ansiktsfärgen på mitt tempo. I alla fall funkade den ursäkten hemskt bra i mitt huvud.

Gick förbi OK, svängde in på gamla järnvägsspåret och följde det till Värmeverket. Där skulle jag nog kunna sitta en hel natt och fundera, men det lät jag bli denna gång och fortsatte ner till Ecolog. Därefter till trafikljusen och sedan tillbaka mot OK och nya gång och cykelbanan hem. Mötte en padda. Ja, en riktig alltså och inget hemskt fult fruntimmer. Då hade jag nog gjort som Vabis och hoppat högt av chockblandad skräck.

Efter mötet med paddan varvade vi ner, tog det lugnare hela vägen hem. Vabis fick springa lös allra sista biten och när vi skulle gå in märkte jag att det var nåt som rörde sig bakom mina fötter. Hunden var framför mig, så relativt skitnödig vände jag på huvudet. En IGELKOTT! Pust! Efter några försök att ta kort med Nokian muttrade jag någonting om att jag skulle ha tagit SE:n istället. Bättre kamera på den. Och blixt. Nu blev igelkotten bara en röra av svart, grått, lite lila och grönt. Skittelefon...

Nu blir det en snabb dusch och sen ska jag krypa ned i den nybäddade sängen med två godingar. Och, mjodå, Niklas förtjänar titeln goding ikväll. Han tog, trots sin trötthet, hand om en jätteledsen son så jag kunde ta min promenad. Tänk att så lite kan göra en så nöjd. Bara nån timme kan göra så mycket för en heltidsmamma...

Känner träningsvärken komma krypandes.......

Eftersom Bloggplatsens hemsida kukat ur på min telefon och bara visar bilder när jag klickar på länkarna i menyerna, får det bli ännu en sms-bloggning. Tycho har äntligen tystnat och det är dags för mig att sova också. Men innan jag somnar vill jag slänga iväg en puss till någon speciell... PUSS! :)